Hur visste jag att det skulle sluta såhär. Det var verkligen inte meningen. Allt blev så fel och jag känner mig verkligen som en sämst kompis som man inte kan lite på och som bara tänker på sig själv. Jag får panik.
Det är inte så jag vill att du ska tro om mig. Du kan lite på mig det var en engångsgrej.
Och jag får så dåligt samvete när du sa som du kände. Ja jag känner mig så värdelös. Jag förstår inte riktigt helt varför du är sur men ändå. Det här ska inte hände igen. Det lovar jag dig men vi ska ändå inte ha en massa jävla regler för varandra, det funkar inte så för jag mår så dålígt när nått sånt här händer.
Men jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig så förjävla mycket och jag ber om ursäkt för igår. Vi två är grymma tillsammans och ska ha en galen sommar. Jag älskar dig min vän!

Ps. Du är bäst!